I fredags var det sol - hurra! Det var sån vårkänsla i luften, och jag var så trött, så trött. Hade jobbat ett intensivt pass, där jag lämnade arbetsplatsen och kände att vi nog inte gjort ifrån oss så bra som vi borde, trots att vi fick jobba över en timma för att få klart. Och kroppen (och tankarna) var som en urvriden trasa. En av mina fina vänner ville så gärna ut och solskenspromenera med mig, men jag ville bara hem och äta och sova. En annan dag sade jag, och nu är det gråa regnets tid här. Riktigt ruskigt har det varit större delen av helgen, huga. Men kanske snart att vi får vår igen? Lite sol, värme och krokus? Mina släktingar i norr har massa snö, och vad jag längtar efter en skidtur när jag pratar med dem! Om jag hade en massa pengar och ork skulle jag ta en långhelg och åka upp, men det får tyvärr bli en annan gång.
Nyss kom sonen hem från skolan, men en massa sprudlande pysselidéer, så härligt! Så i veckan ska vi införskaffa lite saknade delar och sedan ska vi sätta igång. Det ska bli ett spännande brädspel, och han fick sina idéer från bland annat pysselprogrammet Philofix och en engelskalektion i skolan. Ska bli skojh att få spela när det är färdigt sen! Idag ska vi börja med att klippa ut små runda saker.
Pysselsugen är jag mest hela tiden, men orken har jag inte riktigt. Vi har varit förkylda i omgångar, och svärfar dog i julas, och en nära släkting till mig för några veckor sedan, så vi har inte riktigt lyckats återhämta oss än. Men på tur i projektväg är en tröja till lillan, Yll och Tylls härliga Ior! Du hittar mer info på bloggen, och om du vill finns en knit-along man kan vara med i. Garn har jag hittat, men vet i fjädrars var rätt stickor blev av... Får se om jag kan lösa det på annat sätt.
Garnet jag ska testa att sticka me blir Drops Baby Merino i en ceriselila nyans, och en härligt självrandande Drops deligth. Och om jag fixar detta, så får det bli en vuxentröja sedan också, en Anna-Maria. Såg bild på en som stickat den i gröna nyanser, blev verkligen jättefint! Jag har ju lite svårt för smalrandigt annars, om det blir mycket optiska kontraster mellan de olika färgerna, men om jag väljer nyanser som smälter ihop lite så borde det gå fint tänker jag.
Nu tycker barnen att jag är lite tråkig som sitter och skriver, så lillan var just här och sade "ett, två ,tre" och släppte en frigolitbit i mitt kallnande kaffe. Avslutar därför nu med lite musik av Annika Norlin från PSL för att skrämma snuvan på flykt, enjoy!
Hälsningar Camy





























Mor och dotter på på Stortuna slott.
Karl-Arne Holmsten som John Hillman.
Originalaffischen från 1962